Kostnadseffektivitet - Pradaxa

Rätt behandling minskar lidande och kostnader

Samhällets kostnader för stroke beräknas till 14 miljarder svenska kronor per år. Av denna summa står vården av de patienter som drabbats av stroke till följd av förmaksflimmer för 3,6 miljarder.1, 2

Inför godkännandet av Pradaxa® har en rad hälsoekonomiska analyser genomförts, bland annat i USA, Kanada och Sverige.

Den amerikanska undersökningen baserades på de 18 113 deltagarna i RE-LY-studien och de kostnader som kunde relateras till antalet biverkningar och komplikationer hos de patienter med förmaksflimmer som i studien behandlades med Waran eller Pradaxa®.

Den hälsoekonomiska analysen visade att när Pradaxa® ges som 150 mg två gånger om dagen, hamnar de ökade kostnaderna jämfört med warfarin under de 50 000 dollar per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) som anses vara gränsen för kostnadseffektivitet i USA.3

Den kanadensiska analysen visade också att Pradaxa® är ett mycket kostnadseffektivt alternativ till standardbehandling med warfarin. Kostnadseffektiviteten beror i första hand på Pradaxas effektiva skydd både mot stroke och allvarliga hjärnblödningar i jämförelse med warfarin.4, 5

  • Patienter som behandlades med Pradaxa® minskade livstidsrisken för stroke jämfört med de patienter som fick warfarin.4
  • Patienter som behandlades med Pradaxa® hade i analysen mindre än hälften så många hjärnblödningar jämfört med standardbehandling (0,49 för Pradaxa® respektive 1,13 med warfarin).4
  • Pradaxa® var kostnadseffektivt totalt sett, särskilt i jämförelse med behandling enligt klinisk praxis.4

 

I Kanada anses det acceptabelt att betala ökade kostnader på omkring 30 000 kanadensiska dollar per varje kvalitetsjusterat levnadsår. I den kanadensiska analysen hamnade kostnaden för Pradaxa® långt under denna nivå.

Pradaxa® 150 mg två gånger dagligen ger 35 % reducerad risk för stroke eller systemisk embolism jämfört med warfarin (RRR, ARR 0,6 %). Pradaxa® kräver ingen rutinmässig INR-monitorering eller dostitrering.7–9

 

Referenser:
1. Hjärtlungfonden.se
2. Ericson et al. Eur J Health Econ 2010 online.
3. Annals of Internal Medicin on line http://www.annals.org/content/early/2010/11/03/0003-4819-154-1-201101040-00289.full?aimhp
4. Sorensen SV et al. Thromb Haemost 2011 Mar 22;[Epub ahead of print].
5. Di Nisio M et al. Direct Thrombin Inhibitors. N Engl J Med 2005;353: 1028–40.
6. SBU Alert nr 2011–04.
7. Connolly SJ et al. N Engl J Med 2009;3661:1139–51.
8. Connolly SJ et al. N Engl J Med 2010;363:1875–6.
9. Stangier J et al. Br J Clin Pharm 2007;64:292–303.

 

          Läs mer på TouchToConnect.se
          - vår portal för fördjupade
          studieresultat, utbildningar,
          patientfall & materialbeställning
          _______________________________

Sidan vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården. Arbetar du inom hälso- och sjukvården?
Ja, jag arbetar inom hälso- och sjukvården
Nej, fortsätt till patientsidan